Det är nu det händer, en dag kvar och julkänslorna liksom bubblar inombords. Jag kanske spricker rent av. Jag har inte känt så mycket julstämning sen jag var liten och fortfarande trodde på tomten tror jag och det är ju bara min egen förjänst, jag har jobbat för att känna julen sedan i början av november och se det ger resultat. Minsann. Jag ska köpa en julklapp till Trixie i eftermiddag sen är allt klart inför julfirande, bara att sätta sig med ett glas glögg och vänta liksom. Inte illa.

Jag har gått i skogen med Trixie två förmiddagar nu, riktigt härligt när kylan biter lite i kinderna och man ser hennes svans vifta fram och tillbaka hela vägen. Tänk vad kul det kan vara att gå i skogen. Förörvrigt längtar jag ännu mer efter Gibson sen jag var hos Jessica igår och får veta att de väntar på att få hem sin lilla mopstik. Valpmys. Gissa vem som kommer hälsa på så fort hon får chansen?