Vad vi gör en nyårsafton.

Middagen är avnjuten, avokado med räkor och rödlök till förrätt, ädelostgratinerad fläskfilé till huvudrätt och en himmelskt god chokladpannacotta med bär till efterrätt. Efterrätter är helt klart mitt bord. Utöver mat och vin har pusslet blivit lagt med några fler bitar, Mirror's Edge har provats och nu har jag precis lärt mig spela World of Warcraft. En tvättäkta nörd-nyårsafton, precis som vi ville ha det. Snart ska Deus'en öppnas och vara redo för att skåla in ett nytt år tillsammans med världens finaste par, Sofie och Johan. Imorgon kommer vi inte vara ett dugg bakis. Fint.

Tidsfördriv.



Vad som pågår hemma hos oss just nu.

Johan är sjuk och det är nyårsafton. Vi kommer att sitta hemma, förmodligen ensamma, och bara äta en god middag (trerätters?) och stå på balkongen och skåla i champagneöl vid tolvslaget. Inget mer än så. Känns rätt skönt må jag säga.

Hemma igen.

Julen passerade utan så mycket som ett blogginlägg. Kameran har jag inte heller använt en enda gång. Det var liksom helsemester under min vecka i Skåne. Hur som helst är jag en hel del kläder och hemsmarta grejer rikare efter en underbar julafton. Det enda som saknades var egentligen snön.

Imorgon ska jag skruva ner hyllor i sovrummet tror jag. Hejdå mitt gamla sovrum, jag har fått så många fina krukor, vaser och ljuslyktor att tillochmed vårt sovrum ska få känna sig älskat från och med snart.

Julkänslan.

Det är nu det händer, en dag kvar och julkänslorna liksom bubblar inombords. Jag kanske spricker rent av. Jag har inte känt så mycket julstämning sen jag var liten och fortfarande trodde på tomten tror jag och det är ju bara min egen förjänst, jag har jobbat för att känna julen sedan i början av november och se det ger resultat. Minsann. Jag ska köpa en julklapp till Trixie i eftermiddag sen är allt klart inför julfirande, bara att sätta sig med ett glas glögg och vänta liksom. Inte illa.

Jag har gått i skogen med Trixie två förmiddagar nu, riktigt härligt när kylan biter lite i kinderna och man ser hennes svans vifta fram och tillbaka hela vägen. Tänk vad kul det kan vara att gå i skogen. Förörvrigt längtar jag ännu mer efter Gibson sen jag var hos Jessica igår och får veta att de väntar på att få hem sin lilla mopstik. Valpmys. Gissa vem som kommer hälsa på så fort hon får chansen?


Mitt sköna Skåne!

Jag är i Skåne, äntligen. Hann se Robins första match i Fjälkingetröjan och hur han avgjorde matchen i alliansen. Duktiga lillebror.

Igår hade jag och Johan lite julafton med julbord, julgodis och julklappsutdelning. Jag fick så himla fina grejer av Johan och hans föräldrar. Tekoppskrukan jag önskat mig, testbildsklockan som sitter som en smäck ovanfö teven, ett Barbapappa spel och den nya Nick Hornby-boken. Min favoritförfattare alla gånger. Men det bästa på hela kvällen var ändå när Johan öppnade julklappen han fick av mig. I lådan låg ett PSP. Jag tror faktiskt aldrig jag sett någon bli så förvånad och glad över något jag gett bort. Han tittade flera gånger innan han förstod att det var på riktigt och idag innan jag åkte knappade han och trixade som bara den med sin nya leksak. Jag lyckades! Och Johan lyckades riktigt bra med mina klappar också förstås. Jag blev så glad att jag klappade händerna, något jag fått av Therese förövrigt. Men det är ett lite fint sätt att uttrycka glädje på tycker jag.

Musjul.


Kära familjen.

Det är fredag. Min och Johans julafton! Och imorgon åker jag tillsammans med Cajsa mot Skåneland. Det blir en tågresa med julgodis och nån film, kanske. Idag är det lugnt på jobbet. Jag vill åka hem med en gång. Och imorgon får jag träffa familjen och därmed hunden, som jag har längtat!

Namnet Audrey.



När jag hör namnet Audrey associerar jag direkt til kortklippta snygga kändistjejer, förstås. Både Audrey Hepburn och Audrey Tatou är vackra på ett helt perfekt sätt. Dessutom är karaktären Audrey i Twin Peaks rätt lik dem också. Helt fantastiska tjejer skulle jag säga och samtidigt hatar jag att bo i Sverige. Hur mycket jag än skulle vilja kan jag ju inte döpa en eventuell framtida dotter till Audrey. Ådri, nej, det går inte. Väl? Annars är det definitivt det namn jag skulle välja. Tänk att vara döpt efter någon av mina idol-Audreys. De är ju fantastiska kvinnor.

Johan har nog varit snäll.

I tisdags kom tomten till oss och satte upp en julstrumpa. Den var till Johan sa han, nu har det legat julklappar i den två mornar i rad. Imorgon är det ju julafton. Det är nästan som i Skåne. Där kommer tomten alltid ett par dagar innan julafton och stillar längtan efter julafton. Så får man gå upp förvantansfull och känna och klämma lite på strumpan. Lite så som Johan har det nu, och så har han blivit ett par strumpor och en bok rikare. Och lite gladare på mornarna kanske.

Sofie kan tänkas ha ett litet samspel med tomten om det här…

Glöggmys!

I eftermiddag har vi glöggmys med våra kunder på innergården. Det blir deras julklapp från oss, glögg, julöl, skinkmacka, lussebulle, pepparkakor och en julgran att ta med hem. Dessutom kommer det en kör och sjunger julsånger för oss. Det är förstås synd att det inte är snö utan regnrusk ute men det blir alldeles säkert mysigt som tusan ändå. Julstämning hej!

Trixie och jag

Egentligen började jag författa det här inlägget så smått redan på tåget hem när jag gråtit till slutet av boken "Marley och jag". Kärleken till en bråkig hund alltså. Vi har en ganska bråkig hund hemma, Trixie. Men vi älskar henne ändå, och alla hennes dumma upptåg. 

Tänkte tillbaka på hennes valpår ganska många gånger under bokens gång och det är så mycket tokigheter man minns med den hunden. Som när hon tvunget skulle sitta i brassestolen när vi var iväg och campade. Så fort vi vände ryggen till kröp hon upp i stolen och njöt. Eller hur hon tuggade sönder mina Converse-flipflop så fort de hamnade inom räckhåll. Tre par hann hon tugga sig igenom innan jag flyttade hemifrån. Två par av morbrors glasögonfodral har hon hunnit tugga upp också, och de låg ändå i bakfickan när hon knyckte dem. Och en mobiltelefon för mig och kort därefter laddaren till den nya. I de lägena var man inte så glad på henne, förstås, men det är ganska roligt att tänka tillbaka på.

Boken skriver också på ett fint sätt hur lite en hund egentligen kräver och ändå ger full kärlek och lojalitet tillbaka. Får de bara ens hjärta ger de tillbaka så mycket mer. Varje gång man stiger in genom dörren är hon där på ett par sekunder och viftar på svansen och dansar omkring benen. Vem annars skulle bli så glad över att jag kom hem? 

Visst är det en uppoffring att ha hund, visst hatar man dem när de tuggar sönder mobiltelefonen eller ska ut och kissa i det värsta regnovädret. Men jag skulle göra den uppoffringen hundra gånger om det betydde att man får ta del av all den kärlek och glädje en hund kan skänka. Och ja, jag längtar ännu mer efter en Gibson nu.


Min fina, fina hund.

I brist på julgran...


Plötsligt blev det måndag morgon.

Fredagen försvann med julbord, öl och utgång med Cajsa. Lördagen försvann i väntan på ett försenat tåg på Stockholms Central. Söndagen blev en riktigt mysig tredje advent med projektpill tillsammans med Johan, julklappsshopping, snabbfika, julkalender, hamburgertallrik och öl, julklappsinslagning och storhandling. Plötsligt var det måndag morgon och bara en veckas jobb kvar. Johan köper den allra sista julklappen idag och sen kan vi bara njuta av att det är juletider och sådär. På fredag ska vi fira julafton med allt vad det innebär. Härligt ju.

Storhandling

Vi bar nyss in mängder med glögg, julöl, vanlig öl och annan alkohol på kontoret. Kanonbra ju!

Redhead-sofie

Igår blev jag nyklippt hos Tove och jag är lika nöjd som alltid när jag gått dit. Sen bar det raka vägen hem för Kinamat, Ghostbusters och hårfärgning. Numera är håret mitt riktigt julrött och fint. Dessutom har jag min julklänning på mig för julbord med jobbet ikväll. Julfina Sofie med andra ord, en liten försmak.

Åh mitt vinterland.

Igår snöade det i Nyköping och jag lagade en grymt god gulashsoppa av färdig kryddmix. Mer Santa Maria-kryddmixar hemma, vi har nog snart provat allihop och de är yummie. Idag tänkte jag bli nyklippt och nyfärgad inför julbord med jobbet imorgon. Och inför jul i stort förstås. Det närmar sig, en veckas jobba kvar ungefär innan jag får tre veckors välbehövd ledighet. Det är en pärs att gå upp varje morgon nu. Täcket är så skönt när det närmar sig ledighet. I morse gick jag upp klockan fem dessutom, det kan väl ändå inte vara meningen?

Misshandlad?

Som väntat känner jag mig som något av en blandning mellan gammal tant och misshandlad Sofie idag efter naprapatbesöket igår. Jag borde nog egentligen inte alls jobba med det jag gör om man skulle lyssna på min rygg. Då borde jag jobba med något som innefattar att jag rör på mig. Synd att jag inte vill det då. Lite styrketräning skulle säkert också göra susen. Igår avlade jag dessutom ett löfte till mig själv att om det går vägen så ska jag ta tag i min träning också. Jag behöver det. Önskar att jag hade tid att spela fotboll eller innebandy igen, faktiskt. Några timmars svettande i veckan gör bra för Sofies kropp och själ. Någon gång ska jag återuppta intresset men först måste jag bygga upp kroppen lite mer.

Ikväll kommer kusin-Simone till oss för att övernatta nära Skavsta. Lyckostar där som ska ut och resa ett tag. Jag längtar också iväg.

Matlagningslycka.

Igår när jag lagade mat lyssnade jag på hög musik och sjöng med högt som bara den samtidigt som jag dansade med stekspaden. Plöstlsigt kom Johan in i köket och lyfte upp mig och snurrade runt, runt, runt som om vi var med i en film nästan. Det var lycka.

Eftermiddagshuvudvärken

Kan det bero på stleheten i axlar och rygg? Håller jag på att bli sjuk? Eller är det nåt helt annat? Den infaller sig runt två varenda eftermiddag på jobbet (eller då jag sitter framför en dator hela dagen). Jag håller tummarna för att den försvinner tillsammans med alla knutor i ryggen imorgoneftermiddag efter en misshandel hos naprapaten. Snälla.

Följ min blogg med bloglovin

Julgodishelgen.

I helgen har vi fyllt hela kylskåpet med julgodis. Det finns nu knäck, två olika sorters chokladtryfflar och mandelmassebollar här hemma att smaska på. Himla mysigt. Ikväll blir det ordentlig adventsfika må jag säga.

Härliga, härliga december.

Det måste bli ändring.

Jag har så vansinnigt ont i min rygg och mina axlar och idag tänker jag ta tag i saken och faktiskt boka en massagetid, det här håller nämligen inte. Det blir ju bara värre av att vänta.

Dessutom ska jag fixa ett nytt pass idag, det kostar 400 spänn. Rena rånet!

Min kille.



Det här är min kille och han är den mest fantastiska i hela världen. Han har det mysigaste nackhåret jag vet, ganska ofta drar jag fingrarna igenom det och känner mig varm och glad inombords. Ibland ser jag in i hans ögon också, riktigt djupt och då vet jag att jag lever ett bra liv. Det är meningen att vi ska vara med varandra. Jag undrar om alla kommer att få uppleva sån otroligt fin och stark kärlek någon gång. Jag hoppas det, man har liksom inte riktigt levt om inte någon får ens hjärta att bulta hårt och snabbt bara genom att säga ens namn.

En torsdagkväll för säkert ungefär ett år sen satt vi uppe sent och spelade sällskapsspel och kramades en hel kväll. Det var en av de bästa kvällarna i mitt liv. En annan gång åkte vi till Paris utan att någon visste och det var så romantiskt så jag trodde att jag nästan skulle dö. Och för inte så länge sen satt vi i elva timmar och spelade tv-spel och åt chips och drack läsk. En hel dag alltså. Det var fint.

Bilden har Robert på Johans jobb tagit och jag bara lånar den för den visar hur fin min kille är.

Önskeklapp



Hej igen tomten,
de här tjejerna är både söta och gör bra musik. Jag skulle vilja ha deras skiva i julklapp. Those Dancing Days heter deras band.

Hälsningar Sofie

Jag hatar att vänta och längta.

December verkar röra sig i snigelfart och ute regnar det. Var är snön, juleljusen och julmusten? Jag vill ha julfirande med en gång! Det finns helt enkelt för mycket att längta efter.

Lugna decemberdagen.

Alla barn är sjuka. Åtminstone dom som är barn till mina kollegor. Dessutom är några anställda sjuka också. Vi är fyra stycken totalt på kontoret idag. Hur ska det gå med moralen då? Lite mysigt får man ju ändå säga att det är iallafall.

För övrigt är jag rätt trött och förkyld. Har lite ont i halsen och är täppt i näsan. Däckade innan tio igår hemma i sängen, rätt skönt, men förkylningen får väldigt gärna ge sig av.

Två år.



De bästa två åren i mitt liv. Nu fortsätter det.