om jag kunde skulle jag skriva dikter om dig
de skulle vara vackra och underbara
och alla skulle förstå att du är underbarast

men jag kan inte skriva om dig
kan inte klä känslorna i ljusblå sidenklänningar
som skulle vara vackra nog

du får mig inte att känna sorg, hat eller ledsamhet
som jag så lätt kan linda in bakom svarta mascaratårar

men du ska veta att varje gång jag tar lite för hårt
och ger lite för mycket
är det aldrig meningen
men det finns inga gränser för vad jag vill ge dig

varje gång du sluter dina ögon och sakta somnar in
med armarna tätt om mig är jag rädd
det är därför jag kysser dina öronsnibbar lite för mycket
och lite för hårt

men snälla du, blunda inte för länge


pojken min, om världen kunde se oss
skulle de se att vi jämt är klädda i
vackra blå sidendressar.
de skulle se att vi är vackrast tillsammans.