Han hette Jesper och var min första riktiga pojkvän. Fast när vi kysstes första gången var vi inte riktigt ihop ännu. Jag hade tyckt om honom ganska länge fast han hade varit tillsammans med en annan tjej. Så plötsligt var de inte ihop längre och jag vågade berätta för honom (han var en av mina bästa vänner då) att jag nog minsann var kär. Det gick ett par veckor (eller dagar, jag minns faktiskt inte men då kändes det som en lång tid!) och sen hade vi bestämt med ett par andra kompisar att vi skulle ses en fredagkväll. De andra två var ett par och jag kanske anade, men förmodligen så hoppades jag mest. Vi tittade på film hemma hos Jesper och när filmen var slut var de andra "tvungna att gå". Så jag och J gick in på hans rum och lade oss i sängen och lyssnade på musik. Sen bara hände det, med tunga och allt! Jag var supernervös och visste inte hur man skulle göra. Det gick jättedåligt. Men vi blev ihop och var det sen i åtta månader. Min första kille alltså.