bloggen var bra tråkig ett tag, när jag inte kände någonting eller åtminstone inte kunde sätta fingret på vad jag kände. nu vet jag, det var längesen det var tydligare.
jag tror att allt jag behövde var en vändpunkt, jag behövde komma ända ner till botten för att kunna arbeta mig uppåt. nu är jag uppe, uppe som fan. högre än jag varit på mycket länge och det känns så sjukt osannolikt. jag har aldrig känt så här starkt för någon tidigare. för första gången någonsin vet jag hur det är att älska någon. om jag nu inte ska räkna vänner och familj.
men jävlar vad jag utelämnar mig själv hela tiden. men det känns grymt bra också.
det är svårt att förklara känslor man inte känt förut, det är då ett som är säkert. jag är högre än molnen nu i alla fall och jag kommer inte falla på ett bra tag.
det är underbart att veta det!


JOHAN!